Babytalk Sweden

Fy vad dagarna rullar iväg! Redan 19:e och det är bara 5 (!) dagar kvar till Julafton !

Själv har jag inte en enda julklapp inhandlad!

Däremot ligger våra 3 prinsar steget före sin mor och far för dom är snudd på klara med sina inköp och återigen inser jag hur stora våra barn börjar bli :-O

 

Att jag ligger efter så med allt vad julklappsinhandling heter och typ resten av hela "livet" just nu beror på att jag inte mått så vidare värst bra den senaste tiden.....

Finns väl ingen anledning att ljuga,känns som att det är lika bra att jag är ärlig.....

 

Jag har ett "handikapp" (hatar de ordet!) och det är något jag måste lära mig att leva med,så är det bara!

Att gå från en "skyddad verkstad" till en helt annan värld har varit jättetufft....mycket tuffare än jag trott!

 

Jag förstår att det är väldigt svårt att förstå och lever man inte nära mig så kan man heller aldrig förstå helt hur jag är och fungerar....eller rättare sagt hur min hjärna fungerar,för jag är ju fortfarande jag även fast min hjärna valde att bli en annan....

 

Min hjärna blir otroligt fort trött....och blir den tillräckligt utmattad.....ja då slutar den helt att fungera.

Det som tröttar ut min hjärna är allt möjligt,allt som egentligen är det normala i livet.

Det kan räcka med för mycket färger under för många timmar,är min hjärna då redan lite "trött" så kan det enbart behövas färger för att den helt ska kapitulera.

Likadant är det med ljud och att jag dessutom är döv på ett öra gör det inte bättre om vi säger så,för en hörselskadad person blir också tröttare i huvudet av ljud än andra människor.

 

Just hjärnan är svårt att förklara....eftersom det är så normala saker som spelar in,saker så andra absolut inte ens reflekterar över kan spela stor roll.

Varje sak i din omgivning snappar din hjärna upp i ditt undermedvetna eller hur man ska säga.

 

Alla saker som finns i ditt synfält,även om du inte tittar på dem,tar hjärnan in och signalerar...sitter du vid ex köksbordet så snappar din hjärna hela tiden upp de du ser men inte tittar på....typ "kopp-duk,blomma,ljusstake,tapet,vägg,tak,stolar,bord" osv osv,så upprepar den sig hela tiden.

 

Nu minns inte jag exakt hur mycket lägre "kapasitet" min hjärna har,eller tolerans som dom så fint kallar det.

 

Jag har en trygg plats i mitt liv och det är i vårt hem.

Vårt hem är helt anpassat efter mig.....gissa om det är färglöst ;)

Här hemma vet ju jag vart allt finns och är det en "sämre dag" kan jag alltid öppna skafferiet och kolla på listan som sitter på insidan av dörren....där står en sammanfattning av vad som finns i vårt hem och var.

På varje insida av våra köksluckor finns det en lapp där det står vad som finns i just de skåpet.

Allt för att underlätta när dagarna är lite mer förvirrade än vanligt :)

 

Han jag lever ihop med kan bara genom att kolla runt i vårt hem se hur jag och min hjärna mår.

Är det "lugnt" finns det pynt lite varstans. Blommor på borden,ljuslyktor,färg på dukarna och allmänt pyntigt....

Är den slutkörd....ja då är allt det där bortplockat och undangömt i skåp och lådar och hela huset består av en strikt och lite kal stil gärna i vitt vitt vitt.

 

Att allt är lite halvruttet eller helruttet just nu känns i ärlighetens namn inte så jättekul....jag har varit otroligt ledsen senaste tiden mycket för att jag blir besviken och arg på att det är så här.

Det är jättefrustrerande att ha en vilja men något som hela tiden begränsar och sätter stopp.

Och jag förstår att det är jättesvårt att det som utomstående är svårt att förstå,jag menar hur ska man ens kunna kräva att människor ska förstå när många inte har förståelse för människor som ex har kronisk värk i kroppen eller hamnar i depressioner.

 

Men jag har en fantastisk lillasyster som verkligen förstår! Hennes vänlighet och förståelse är otroligt läkande....med henne känns allt så naturligt  och det är fullt tillåtet att vara ledsen.
Hon både lyssnar hör och förstår vad det är jag säger även fast jag kanske inte säger så mycket.
Jag tror det kallas syskonkärlek