..........................

Nu märks det att det närmar sig slutet! Tröttheten slår till när man minst anar det och kvällströttheten ska vi inte tala om! Något jag däremot märker är att jag är extremt nojig över att uppfattas som "gnällig" :P För gnällig är det sista jag vill vara!!! Graviditeten har varit underbar men mycket knepigare än dom tidigare..... Att spy var eviga dag fram till vecka 25 kändes si så där,däremot magen och alla smärta jag haft i tarmarna har varit vedervärdigt,men det har blivit sååå mycket bättre sedan bebben la sig tillrätta med huvudet neråt och äntligen stannade kvar i den positionen :)

Att ha en sjukdom och vänta barn är något helt nytt och jag är definitivt en erfarenhet rikare! Jag har haft mer kontakt med neurologen än dom som egentligen ska "ta hand om" en gravid kvinna....ibland har det känts lite "ensamt". Specmödravården vill helst att vanliga mödravården ska ta så mycket som möjligt men det känns nästan som att MVC är "rädda" för mig....hallå det är inte spetälska jag har ;) Känns konstigt att enbart ha varit på MVC 2 gånger under hela den här tiden,eller 3 gånger om man räknar med den gången jag fick komma dit med snabba ryck för att kolla blod & sockervärde pga att jag nämnde hur mycket vatten jag drack och samlade på mig.....

Min sköterska Jonas på neurologen har varit helt fantastisk! Han ringer titt som tätt bara sådär ändå för att checka av läget,små prata lite och bolla frågor som han brukar kalla det när han ringer....han tycker att jag är lite för mycket "jo de e bra de" så därför har han tagit på sig rollen att fråga mig istället eftersom jag inte frågar om saker jag egentligen undrar över hahaha !

Imorgon är det meningen att jag ska få järndropp igen om jag nu lyckas få tag på läkaren på specmödravården som ordinerat järndroppet. Om jag inte får det så skiter det sig den här gången också eftersom VC här på byn vägrar om dom inte får ett papper i handen på ordinationen....irriterande med tanke på att allt finns i min journal!
Blodet jag fick i Måndags och järndroppet jag fick i Fredags har gjort UNDER! Herre gud så mycket bättre jag mår och så mycket mer ork det finns i kroppen. Helt sjukt vilken mjölksyra varenda muskel fick vid minsta ansträngning innan! Bara att klä på sig var som ett träningspass innan :P
Så himla skönt att allt börjar ordna till sig :) Nu är det bara undertrycket som vi ska hålla lite koll på att det inte stiger mer :)

Besöket hos Barnmorskan slutade med

Besöket hos Barnmorskan slutade med ett besök på förlossningen....inte för att någon skulle bli mormor eller morfar,mamma eller pappa osv utan enbart för att kolla till den lilla parveln där inne :)
Eftersom mitt blodvärde fortfarande är på tok för lågt och bebben väldigt "lugn" av sig så blev barnmorskan lite "orolig" och ville att jag skulle ta mig en tur in till förlossningen för en kurva med hjärtljud+mätning av samandragningar och även ett ultraljud. Bebben har ju vänt på sig väldigt många gånger och de kan göra att den trasslar in sig i navelsträngen också men så var inte fallet :)
Allt var fin fint!
Hjärtat tickar på i fantastiska 150-160 slag per minut,fostervattenmängden är normal och bebben är lite större än genomsnitts bebisen :)
Den sov sig igenom hela ultraljudet så det sista läkaren gjorde var att be mig putta lite på magen så hon fick se att den rörde på sig också :) 2 supersöta händer flaxade till sen kura den ihop sig igen....måste brås på sin far den här lilla krabaten ;)
 
När jag låg där på britsen och tittade på det lilla livet på skärmen så blev allt sådär verkligt igen....jag har en liten människa i min kropp :D Japp jag vet....jag har varit med om de förut men jag blir lika fascinerad varje gång!