Äntligen ONSDAG!

Äntligen är det ONSDAG och dax att bege sig mot hospitalet. Ska bli ofantligt skönt att få träffa läkaren är så himla trött på att inte kunna röra mig utan att kräkas!
Rörde mig alldeles för mycket nu direlt på morgonen,gick väl hela 10 meter sammanlagt och illa kvickt ökade pulsen och därmed blev det en avslutande spurt in på muggen!
Borde egentligen ha insett redan när jag såg mig i spegeln vid halv fem att jag skulle ta det lugnt idag eftersom jag var svullen som en gris i ansiktet :P

Mitt i allt ringer idioterna som ringer varje vecka om att min dator är trasig,babblar på engelska och tjatar om mitt id nr som finns under datorn.....det brast totalt och mannen på andra sidan luren fick heta både det ena och det andra!

Lär åka i tid för i Gimo har det tydligen kommit SNÖ :D

Vatten stan är full av vatten!

Igår fick jag äntligen för fösta gången träffa en barnmorska! Så himla skönt! Dock började även hon trassla om remissen till Spec mödravården,men jag börjar bli van nu att ingen vet vem som ska skriva den :P
Men det var jätte skönt att äntligen få träffa "någon" och berätta lite om hur första tiden har varit.Tyvärr så tror dom att något är galet i kroppen eftersom jag har skenande puls av och till,är grymt trött,äter äter äter,dricker dricker dricker och även att jag har gått ner lite över 5 kilo sen jag blev gravid.Har även keton (eller om det hette ketoser) i urinet.
De hon trodde mest på var sk "struma" .... medan barnmorskan var allvarlig kände jag mest "Men guuud tack jag kanske inte bara är känslig".....Så på Måndag ska jag iväg och lämna prover och på Onsdag bär det av till en mödravårdsläkare.
Jag har även fått se det lilla "miraklet" där inne i magen :D Herre gud säger jag bara! Vilken grej! Livmodern är stor för veckoantalet men bebben har fullt normal size :) Vilken clown! Hon som gjorde ultraljudet var helt fantastisk! Ett tag trodde jag nästan att det var hon och jag som skulle ha barn hahaha. Ett fullkomligt gympapass ägde rum där inne i min livmoder med sprattel och volter.Små söta ben,fötter & armar som gjorde en massa olika trick :D!
För en stund insåg jag att "jag är verkligen gravid,vi ska verkligen ha barn!".Shit vilken grej!

T och jag bestämde oss igår kväll för att berätta för grabbarna idag.Problemet är ju bara det att alla sällan är hemma samtidigt så vi bestämde oss för att ta dom en och en.....först ut var A. Svaret var "De visste jag redan jag rotade bland papper och råkade hitta ett papper som var till dig om garviditet osv från din doktor" öh oj hoppsan....han har alltså vetat sen en vecka tillbaka :P

Senare ikväll är det L som står på tur.Eventuellt också E om han inte sover borta.

T vill att vi även ska berätta för min mor & far innan helgens slut men jag behöver suga lite på den karamellen för jag VET att dom kommer att bli lite oroliga,helt av omtanke om mig,men det är ändå lite jobbigt att ta steget och veta när är bästa tillfället liksom.....





MITT LIV! MITT ALLT JUST NU! -------->















Hulkande vid sämsta tillfället!

På Torsdag ska jag äntligen få komma till en barnmorskemottagning! Känns jätte konstigt att vara i v 13 och ännu inte fått träffa någon....allt blev liksom lite problematiskt eftersom jag inte är som alla andra och måste gå på spec MVC i Uppsala.
Gimo BM mottagning är nog den trassligaste mottagningen jag mött,dom har trassla sedan första samtalet och promt stridigt om att jag ska gå där fast min Neurolog sagt att jag ska till Uppsala.Allt slutade med att jag ringde Östhammars BM mottagning istället och dom fattade direkt att jag enbart behöver komma till dem för få en remiss till Uppsala....kan iofs tycka att det vore enklast om min Neuro läkare skrivit en istället.
Ska blir skönt att få komma till Uppsla snart & få det där ultraljudet!

Min födelsedag har passerat och jag ställde in kalastet eftersom jag fick någon släng av magsjuka dagen innan,efter de har dagarna bara gått utan att kalaset blivit av.
Nu börjar det bli lite knivigt då en liten mage börjat ta form.Den är svår att dölja nu,fattar inte varför jag blir stor så fort!
Vill absolut inte berätta något för "någon" innan vi varit på ultraljud,är väldigt orolig att något ska vara fel....måste vara förståndet som kommit med åldern som inbringar denna säkerligen obefogade oro :P
Herre gud vilka garantier finns egentligen för att "allt blir rätt",det är ju massor av saker som ska hamna rätt och jag inser nu hur lätt saker och ting kan gå fel i en graviditet.

Sötaste mamma skickade mig ett mail igår och frågade om jag krypit in i en grotta....tycker så himla synd om henne som oroar sig för mig eftersom jag håller mig undan.De "vita lögnerna" skapar nästan ångest ibland! Jag hatar att ljuga och brukar ytterst ytterst sällan göra det! Och nu ljuger jag ju mest hela tiden.

Idag har det inträffat 2 incidenter som varit väldigt knepiga.Först så var kusin A här och naturligtvis fick jag en "kräks-attack" (dom kommer helt apropå utan förvarning)och vid diskbänken hulkade jag högt 3 gånger innan jag rusade in på toa och kräktes (sorry för detaljerna).
När jag kom ut tittade han på mig med en mycket konfunderad min och sa "har du fått vinterkräksjukan"....minns inte ens vad jag drog för historia :P

Senare på kvällen var det hockey på TV & Pappa,syrran & Milo kom över.Jag såg till att sitta ner så länge pappa var i närheten,i köket höll jag mig på ena sidan köks-ön när pappa stod vid den andra :P
Men mitt i allt fick Milo ont i magen och jag erbjöd mig att vyssa lite så jag tar den lilla och börjar knalla runt i rummet.Pappa vill titta på honom och sträcker sig mot mig där jag stå och i nästa ögonblick stryker han sin hand över min mage & säger "vad är det här då!?:-O Panik! Finner mig ganska bra & säger till Milo att "Morfar är taskig som retar moster för hennes gas-mage" :P

Tror pappa köpte det men T trodde inte att A riktigt köpte storyn efter "kräk.attacken" ....